Bakgrund

Grekerna kom till Borås i början på 1960-talet som ekonomiska arbetskraftsinvandrare under en period som Grekland fortsatte att förblöda av den massiva utvandringen. Ett mindre antal kom under 7-års diktaturen mellan 1967-74 och sökte politisk asyl. Majoriteten av grekerna i staden härstammade från mellersta Grekland och ännu idag utgör de den största delen av Borås grekiska kolonin.

Under 1960-70 talet var den svenska industrin och ekonomin på sitt högsta varv. Ända fram till mitten på 1980-talet bodde i Borås ca 1000 greker. Efter den stora ekonomiska textilkrisen började antalet att minska drastiskt och idag finns det ca 300 kvar. Grekerna i Borås arbetade på de stora konfektions väveri och färgeri fabrikerna eftersom Borås var centrum för textilindustrin för hela landet. Enligt stadens historia Borås var redan från 1600-talet centrum för knallarna och heter idag Knallestad.

Drömmen om återvändandet och nedläggningen av de stora fabrikerna efter den ekonomiska krisen i mitten på 1980-talet förde många greker tillbaka till hemlandet Grekland. Andra tvingades söka arbete i andra städer i Sverige. Behovet att träffas och prata sitt språk, att utbytta tankar, att diskutera allmänna invandrarspecifika frågor som direkt rörde grekerna under denna tid, ledde fram till bildandet av föreningar.

Grekiska föreningen i Borås bildades i mitten på 1960-talet och föreningen var bland de första som var med och grundade det Grekiska Riksförbundet. Allmänna intressefrågor som t ex modermålsundervisning, grekiska ortodoxa tron och i övrigt den kulturella identiteten var frågor av livsviktig karaktär och fortsätter att vara aktuella även idag. Föreningarna och Riksförbundet diskuterade och kämpade för vitala frågor som t ex militärtjänstgöring, återvändandet, tullbefrielser för bohag som följde med, bilar, försäkringsfrågor, validering av intyg och betyg från Sverige, pensionsfrågor och skattebefrielser vid inköp av fast egendom med valutainförsel.

Viktiga frågor idag av intresse för första, andra och tredje generations greker i Borås har sin specifika karaktär och prioritering. Första generationen i stor del pensionärer känner behovet av en allmän träffpunkt där de kan prata sitt språk, lyssna på grekisk musik och dansa grekiska folkdanser. Andra generationen prioriterar i sin tur och i den mån den kan, frågor som språket, dansen och den grekiska traditionen. Den nationella och kulturella identiteten är svårare att behålla, därför att många inte behärskar det grekiska språket eller lever i blandäktenskap och åker sporadiskt till Grekland. Detsamma och ännu i högre grad behöver den tredje generationen stöd och hjälp från de övriga två. Far- och morföräldrarna anstränger sig för att anknyta de små till föreningen då föräldrarna själva inte har den tid som fordras. Far och mor föräldrarna utgör länken mellan tredje generationen och den grekiska kulturen som direkta och levande bärare av språket och traditionen.

Föreningen uttrycker, representerar och tillvaratar inte bara Borås-grekers intressen men även för de boende i närliggande områden.
Föreningens grundläggande mål idag är:

  • Att sammanbinda relationen bland greker.
  • Lyfta fram och lösa frågor som rör medlemmarna och grekerna.
  • Utveckla och sprida den grekiska kulturen till andra etniska grupper.
  • Utöva den grekiska ortodoxa tron genom reguljära gudstjänster och firandet av religösa högtider och nationaldagar.
  • Erbjuda hjälp till grekiska barn och andra barn av blandäktenskap som vill lära sig grekiska och knyta kontakt med den grekiska kulturtraditionen.